Säkerhetsorsaker och förebyggande åtgärder vid sprängolyckor
När det gäller säkerhetsskäl är undermålig kvalitet på sprängmaterial en av de viktiga faktorerna. Om till exempel detonatorernas initieringskänslighet inte uppfyller standarden, kan det enligt relevant forskning leda till initiering när initieringskänsligheten är 5 % lägre än standardvärdet.
Fel eller onormal initieringstid, vilket orsakar sprängolyckor. Den förebyggande åtgärden är att strikt kontrollera anskaffningskanalerna för sprängmaterial, välja produkter från tillverkare med produktionskvalifikationer och vars produktkvalitet har certifierats genom auktoritativ testning, och utföra stickprovsinspektioner på varje materialparti.
Icke-standardiserade operationer är också en vanlig säkerhetsorsak. Till exempel, om laddningstätheten är för hög eller för låg under laddningsprocessen, kommer en avvikelse i laddningstätheten som överstiger 10 % av det angivna värdet, baserat på erfarenhet, att påverka frigörandet av explosiv energi, vilket leder till okontrollerade sprängeffekter. Den förebyggande åtgärden är att stärka utbildningen för sprängningsoperatörer, vilket kräver att de strikt följer driftsprocedurer för laddning, kabeldragning och andra operationer, och att de genomför regelbundna kompetensbedömningar.
Felaktig kartläggning av geologiska förhållanden på sprängplatsen är en säkerhetsrisk. Till exempel, vid sprängning under jord, om bergets hårdhet, sprickor och sprickor inte förstås korrekt, och den uppskattade bergets hårdhet avviker med mer än 20 %, kan det resultera i orimlig dimensionering av sprängparametrar. Den förebyggande åtgärden är att använda flera kartläggningsmetoder före sprängningsoperationer, såsom geologisk radardetektering och kärnborrningsanalys, för att heltäckande och korrekt förstå de geologiska förhållandena.
Säkerhetsskäl inkluderar även orimliga fastställanden av varningszoner. Om varningsradien är för liten, till exempel när det beräknade maximala kastavståndet för flygande stenar från sprängningar borde uppgå till 150 meter men den faktiska varningsradien är inställd på endast 100 meter, kan det orsaka skador på personal och anläggningar utanför varningszonen. Den förebyggande åtgärden är att vetenskapligt beräkna varningszonen baserat på faktorer som sprängningens skala och bergets egenskaper, sätta upp tydliga varningsskyltar och utse dedikerad personal för att hantera varningar.
Fel i sprängnätets anslutningar kan orsaka olyckor. Till exempel, i ett serienät, om det finns en lös anslutning vid en punkt som orsakar ökat motstånd, kan en resistansförändring som överstiger 5 % enligt elektriska principer leda till att vissa detonatorer inte exploderar. Den förebyggande åtgärden är att använda professionella instrument för kontinuitetskontroller efter anslutning av sprängnätet för att säkerställa att nätverksanslutningarna är korrekta och felfria.
Otillräcklig hänsyn till väderförhållanden kan också leda till säkerhetsproblem. Till exempel kan sprängningar i dagbrott under åskväder utlösa förtida explosioner på grund av blixtar. Relevant statistik visar att i områden som är utsatta för blixtar är sannolikheten för förtida explosioner vid sprängningar i dagbrott under åskväder 30 % högre än vid normalt väder. Den förebyggande åtgärden är att noggrant övervaka väderprognoser och förbjuda sprängningar under åskväder eller andra ogynnsamma väderförhållanden.
Bland säkerhetsorsakerna får felaktig förvaring av sprängmedel inte förbises. Om till exempel luftfuktigheten i förvaringsmiljön för sprängämnen överstiger det angivna värdet på 70 % kan det göra att sprängämnena blir fuktiga och klumpar ihop sig, vilket påverkar deras explosiva prestanda. Den förebyggande åtgärden är att etablera förvaringsanläggningar som uppfyller säkerhetsstandarder, kontrollera miljöförhållanden som temperatur och fuktighet vid förvaring, och regelbundet inspektera och underhålla det lagrade sprängmaterialet.
Orimliga sprängningsutformningar är potentiella faktorer som leder till olyckor. Om till exempel avståndet mellan spränghålen är för stort och överstiger det rimliga avståndet med 20 %, kan det leda till dålig bergfragmentering, vilket ger stora bergblock och ökar svårighetsgraden och säkerhetsriskerna vid efterföljande bearbetning. Den förebyggande åtgärden är att professionell personal vetenskapligt och rimligt utformar sprängningsutformningen baserat på förhållandena på plats och organiserar experter för granskning.
Bristfällig säkerhetsmedvetenhet bland personalen är också en säkerhetsrisk. Vissa sprängningsoperatörer bär inte den skyddsutrustning som krävs, såsom skyddshjälmar och öronproppar. Enligt olycksstatistik står olyckor på grund av att skyddsutrustning inte bärs för cirka 25 % av det totala antalet olyckor. Den förebyggande åtgärden är att stärka säkerhetsutbildningen, öka operatörernas säkerhetsmedvetenhet, införa strikta belönings- och straffsystem och uppmana personalen att bära skyddsutrustning korrekt.
Säkerhetsorsaker inkluderar också otillräcklig bedömning av den omgivande miljön. Till exempel, vid sprängningsarbeten nära bostadsområden, om inte sprängvibrationernas inverkan på bostadshus beaktas fullt ut, och sprängvibrationshastigheten överstiger det angivna säkerhetsvärdet på 0,5 cm/s, kan det orsaka skador på byggnadskonstruktioner. Den förebyggande åtgärden är att genomföra en detaljerad bedömning av den omgivande miljön före sprängning, vidta vibrationsreducerande åtgärder som att sätta upp vibrationsreducerande diken och övervaka sprängvibrationer i realtid.
